Sitter i soffan och pustar ut efter en av de jobbigaste dagarna hittills i mitt liv. Det började när jag vaknade, eskalerade kraftigt efter frukosten och slog ut i full blom på jobbet. Jag tror ni vet vad jag pratar om. Jo, migrän. Och när jag är den som blir inringd när annan personal inte kan jobba, kan jag ju av förklarliga själ inte sjukanmäla mig (i alla fall inte utan att orsaka hårslitningar och tandagnissel hos min stackars chef som redan kämpar hårt med att få sommarschemat att gå ihop). Så det var bara att bita ihop och se glad ut. Svälja ner illamåendet och impulsen att springa ut och hoppa framför tåget. Stängningsrutinerna kämpades igenom med gråten i halsen och att släpa mig upp för backen hem kändes som ett maratonlopp.

 

Nu är det dock bättre igen, tack vare fryspizza till middag och allsång på TV. Jag är så glad att dagen är över!